Snygg flickvän – dålig relation

Japp det har brittiska forskare kommit fram till. Så då måste det vara sant! Det tar VERKLIGEN ALDRIG slut! Forskarna använder Angelina Jolie som ett bra exempel. Har har två kortare äktenskap bakom sig med Jonny Lee Miller och Billy Bob Thornton. Både äktenskapen tog slut efter 3 år. Men Pitt har hon stannat hos i 6 år.

Detta skall då bero på att Angelina och Pitt är mer jämställda rent utseendemässigt. Personligen tror jag snarare det beror på alla ungar som dom avlat eller adopterat men det är bara en teori jag har!

Snygga kvinnor behöver inte "nöja sig" utan kan välja och vraka. Den mindre snygga kvinnan skall väl liksom vara glad att hon fått nån. Jag vet hur dom kommer fram till dessa saker. Men en sak vet jag. Känner till ett stort antal killar som inte anser att Angelina är särskilt snygg. Så vem avgör skönheten hos kvinnan. Jo den som tittar.

Jag är grymt snygg och har haft samma man i 14 år. Så där sprack den tesen. Eller jag undantaget som bekräftar regeln. Men säg nu att detta vore sant. Då skall jag ha Vin Diesel för han och jag är så grymt snygga ihop. Kanske inte lika snygga som jag och min man men nästan.

Men ja ja nu vet vi ju att snygga kvinnor behöver snygga män för att förhållandet skall fungera. Tur att både jag och min man är så snygga då. Vi är jämnlika utseendemässigt! Bra va?!

Svårt att vakna!

Inne i en sån period då det är svårt att vakna på morgonen. Det blir extra mycket kaffe känner jag. Men min morgon mugg bredvid mig surfar jag runt bland nättidningarnas träsk av meningslösa nyheter. Då finner jag en liten artikel som handlar om skilsmässor. Att det ökar kraftigt. Att Stockholmare skiljer sig mer än resten av Sverige bla bla bla. 19 av 1000 gifta par valde att skilja sig.

Enligt Eva Rusz kan det bero på "stora möjligheter att träffa nån ny". Säg what? Med en sån tanke skulle det då innebära att den som valt att inte skilja sig inte har lika stora möjligheter att träffa någon ny? Jag skall vara helt ärlig och säga varför jag tror skilsmässor ökar som dom gör. En stor anledning är att många gifter sig utan att känna varann. Hur ofta hör man inte om dessa par som träffats och sen poff två månader senare är dom gifta. Pang sen kommer barn. Allt inom loppet på ett år. Kanske inte så kontstigt att många par som gjort så skiljer sig. Själkvklart är ju inte detta en ensam orsak det begriper ju vem som helst. Men jag tror i alla fall att detta med att gifta sig snabbt är en stor bidragande orsak till ökandet av skilsmässor.

Bland kommentarerna till denna lilla artikel märks tankar som att det är för Stockholmare vågar skilja sig och inte sitta fast i sina trista äktenskap. Jag får verkligen inte hoppas att alla som liksom jag hållt ihop med sina respektive inte gör det bara för att. Jag har vart gift i 12 år. Jag är fortfarande gift för att jag älskar min man. Inte för att jag inte vågar skilja mig. Inte för att vi har barn ( även om själklart barnen gör att man kämpar mer för deras skull). Att jag älskar honom är enda orsaken.
Ja hur det är må vara har jag inga planer på att skilja mig. Jag tänkte just nu bara dricka kaffe och sen kolla på film med min dotter.

Värdesätta det man har.

Läser överallt om otrohet hit och otrohet dit. Ärligt vad är det som saknas som gör folk inte klarar av att vara trogna.

Jag har varit tillsammans med min man sedan 1997. Vi förlovade oss 98 och gifte oss 99. 2003 kom vårt första barn och 2006 entrade lillan världen. Familjen klar och fulltalig.
Vi lever tillsammans. Älskar,bråkar, skrattar, gråter. Ja så där som dom allra flesta av oss gör när man bott tillsammans i många år. I år är det 14 år för mig och min Italian Stallion!

Här har ni oss en varm september dag 1999. För att vara petig är den 18 september bara så ni vet :)

Vi har haft våra upp och nedgångar. Många kriser det skall gudarna veta.Har funnits gånger jag velat banka vett i karlfan med en stekpanna på allvar. Har aldrig gjort det dock *bara påpekar*

Vi har kämpat oss igenom det mesta. Arbetslöshet, taskig ekonomi, 6 års ofrivillg barnlöshet osv. Men vi har tagit oss igenom detta sida vid sida. Vi mot världen liksom. Inte för att är perfekta utan för att vi är perfekta för varann och vi älskar varann.

Har funderat över detta med äktenskapslöften och vad det innebär för människor. Är det så att man tror att man lovar varann att göra varann lyckliga vareviga sekund varje dag resten av livet?! Måste ju vara så.
Alltså jag minns inte att jag lovde min make evig lycka. Kan vara så att jag är gaggig och inte minns helt rätt. Men nä ärligt det är inte det man lovar varann när man gifter sig. Ingen kan lova en sån sak. Vore väl underbart om livet kunde vara som i sagorna. "Så levde dom lyckliga tillsammans i resten av sina dagar".
Nu funkar inte verkligheten så. Överlag är jag väldigt lycklig. Men har inte vart lycklig varenda dag sen jag sa ja till maken inte.

Jag lovade att alltid älska honom ( nåja dumt det med kanske för det kan man inte lova det heller) och så vid hans sida i nöd och lust. Ibland blir det mer nöd än lust. Men när man kommer ur nöden kommer lusten och man har stärkt sina band på vägen!

Jag vet att jag älskar min man och han älskar mig ( tror jag nog annars är han totalidiot som stannar hos mig). Vi har tillsammans skapat ett liv. Tillsammans har vi även överlevt den största krisen av alla. Som samtidigt har varit den allra största välsignelsen. Vår efterlängtade dotter Julia. Livet som föräldrar till henne blev långt ifrån det vi tänkt oss. Men å andra sidan nu blev det som det blev och jag vill inte byta ut mitt barn mot något annat barn i hela världen.
Vi tacklar hennes problem varje dag och har gjort i många många år. Det är vår kärlek till varann som hållt oss samman. Utan den hade vi med all säkerhet skiljt oss för länge sen. Vi älskar varann tillräckligt för att ta oss igenom svårigheter tillsammans. Det är inte lätt den saken är säker men vi gör det.

Blir uppriktigt ledsen av att höra om alla otrohetsaffärer och folk som lämnar sina familjer.
Säger inte att man skall stanna bara för saken skull. Men samtidigt kanske fler skulle hålla ihop om man kämpade tillsammans istället för emot varann.

Jag älskar verkligen min man. Han har gett mig mer än ord kan beskriva. Dessutom har han gett mig den allra största gåvan jag någonsin fått eller kommer att få. Våra två underbara töser Julia och Emelina.

Det mina vänner är kärlek det :)